pang pang!

Så självklara grejer som dyker upp i mitt huvud ibland. Som att jag måste fundera vissa steg innan jag själv kan komma på det. Så onödigt att uppfinna hjul fler gånger men det är väl egentligen funderingprocessen som gör en redo. Nu handlar det om att om en vill ha förändring måste en också förändra. Förändring dyker inte upp av sig själv, även om det förstås varit bekvämt. Eller klart det kan hända, men ja.
 
Måste agera! Så enkelt är det. Fast jag måste också inse att jag måste ge mig hän och kanske inte vara så perfektionist i alla lägen. Bara kasta mig ut lite. För om jag ska vara sådär perfektioniskisk så hämmar det mig rätt rejält, och det är ju dumt! Så är det bättre att skjuta lite från höften. Det har ju både en och två vettiga människor sagt till mig.
 
Det är förbaskat dumt att sätta upp en massa hinder i sitt eget huvud. Varför ska det ta över 30 år att inse sådana här saker? Och så säger de att hjärnan slutar växa vid 25.
 
Nä ni, dags att skrida till verket och förbereda höftskjutning! Heja mig!
 
 Ska försöka göra det lika lätt för mig som när
jag leker kurragömma med barnen! Lite glatt och kul!